Armeringens klimatavtryck – EPD, återvunnet stål och CBAM
Armeringsstål står för en betydande del av klimatpåverkan i en betongkonstruktion. Här förklarar vi EPD, återvunnet stål, klimatdeklaration och CBAM – och vad du kan be din leverantör om.
Klimatpåverkan från stål räknas i dag in i allt fler byggprojekt. För armering avgörs den i första hand av hur stålet har tillverkats, och i andra hand av hur mycket som går åt – inklusive spill. Ställ därför samma frågor om miljödata till din armeringsleverantör som om pris och leveranstid.
Vad är en EPD?
En EPD (Environmental Product Declaration, miljövarudeklaration) är en tredjepartsgranskad redovisning av en produkts miljöpåverkan, framtagen enligt SS-EN 15804. För armeringsstål anges värdena oftast per ton. Det viktigaste talet för de flesta är GWP – klimatpåverkan i kg CO₂-ekvivalenter – för skede A1–A3, alltså råvara, transport till fabrik och tillverkning.
| Uppgift | Vad den betyder |
|---|---|
| Deklarerad enhet | Oftast 1 ton armeringsstål |
| GWP A1–A3 | Klimatpåverkan från vagga till fabriksgrind |
| Modul A4 | Transport till bygget – om den ingår |
| Modul D | Nytta av att stålet kan återvinnas efter användning |
| Andel återvunnet material | Hur stor del av stålet som kommer från skrot |
| Giltighetstid och programoperatör | Till exempel EPD International – kontrollera att den gäller |
Skrotbaserat eller malmbaserat stål
Det mesta armeringsstålet i Europa tillverkas av skrot i ljusbågsugn. Det ger normalt betydligt lägre klimatpåverkan än stål från järnmalm i masugn, särskilt om elen är fossilfri. Skillnaden mellan två ton armering med samma hållfasthet kan därför vara stor, trots att stålet ser likadant ut på bygget. Jämför alltid EPD:er med samma moduler och samma deklarerade enhet.
- Ljusbågsugn (EAF) – smälter skrot med el. Hög andel återvunnet material.
- Masugn och syrgaskonverter (BF-BOF) – från järnmalm och kol. Högre utsläpp per ton.
- Vätgasreducerat stål – under uppbyggnad i bland annat Sverige, ännu begränsade volymer.
Klimatdeklaration för byggnader
Sedan 2022 ska de flesta nya byggnader som kräver bygglov ha en klimatdeklaration till Boverket. Den omfattar byggskedet och materialen, där armering ingår. Byggherren kan använda generiska värden från Boverkets klimatdatabas eller produktspecifika värden från en EPD. Produktspecifika värden kan ge ett bättre resultat om stålet har lägre klimatpåverkan än det generiska värdet.
Slipp kapa och bocka själv
Skicka listanCBAM – klimattull på importerat stål
CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) är EU:s koldioxidjustering vid gränsen. Den gäller import av bland annat järn och stål – inklusive armeringsstänger – från länder utanför EU. Övergångsperioden 2023–2025 innebar bara rapportering. Sedan 1 januari 2026 gäller den slutliga perioden: importören ska vara godkänd CBAM-deklarant och betala för de inbäddade utsläppen med CBAM-certifikat. Enligt ändringsförordningen (EU) 2025/2083 säljs certifikaten för 2026 års import från februari 2027, och importörer under 50 ton CBAM-varor per år är undantagna. Stål som tillverkas inom EU omfattas av EU:s utsläppshandel i stället för CBAM. Reglerna justeras fortfarande, så kontrollera aktuellt läge (uppgifterna gäller oktober 2026).
För dig som köpare innebär CBAM framför allt att stålets ursprung och utsläppsdata blir viktigare – och att priset på importerat stål från länder med höga utsläpp kan påverkas.
Minska klimatavtrycket i ditt projekt
- Fråga efter EPD och andel återvunnet stål redan i offertskedet.
- Låt konstruktören optimera armeringen – rätt mängd är det enklaste sättet att minska utsläppen.
- Beställ klippt och bockad armering efter bockningslista för att minska spill på bygget.
- Samordna leveranser så att antalet transporter blir färre.
Spill är lätt att underskatta. Kapning på plats av standardlängder ger ofta restbitar som går till skrot. När armeringen kapas i verkstad kan längderna optimeras över hela beställningen. Läs mer i klippt och bockad armering.
Vad du kan be leverantören om
- EPD för stålet, med uppgift om moduler och giltighetstid.
- Uppgift om tillverkningsväg – ljusbågsugn eller masugn.
- Andel återvunnet material.
- Stålverk och tillverkningsland.
- Uppgifter om transportsätt till bygget, om modul A4 ska redovisas.
EPD med leveransen
Ska projektet klimatdeklareras levererar vi EPD för stålet tillsammans med materialcertifikat 3.1 enligt SS-EN 10204. Läs mer om oss som armeringsleverantör eller skicka underlag via offertformuläret.
Vanliga frågor
En tredjepartsgranskad miljövarudeklaration enligt SS-EN 15804 som redovisar armeringsstålets miljöpåverkan, oftast per ton. GWP för A1–A3 visar klimatpåverkan fram till fabriksgrind.
Det mesta armeringsstålet i Europa tillverkas av skrot i ljusbågsugn och har hög andel återvunnet material. Andelen framgår av tillverkarens EPD.
EU:s koldioxidjustering vid gränsen. För stål som importeras från länder utanför EU gäller sedan 2026 att importören betalar för de inbäddade utsläppen via CBAM-certifikat. Certifikaten för 2026 års import köps från 2027, och små importörer under 50 ton per år är undantagna (läget oktober 2026).
Ja. Klimatdeklarationen omfattar byggskedets material, och armering räknas in med antingen generiska värden från Boverkets klimatdatabas eller produktspecifika EPD-värden.
Jämför samma deklarerade enhet, oftast 1 ton, och samma moduler, till exempel A1–A3. Kontrollera också att båda är giltiga och framtagna enligt SS-EN 15804.
Behöver du armering till ditt projekt?
Vi tillverkar och levererar prefab armering i hela Sverige. Skicka din bockningslista för offert.