B500B eller K500C-T? Duktilitetsklass A, B och C förklarad

B500B och K500C-T är två sätt att beskriva armeringsstål med sträckgräns 500 MPa. B500B är den europeiska beteckningen som konstruktören skriver på ritningen. K500C-T är den svenska produktbeteckningen enligt SS 212540, som står på leveransintyget. Skillnaden ligger i sista bokstaven: duktilitetsklassen.

Vi levererar armeringsjärn i B500B – raka, klippta eller bockade – med leveransintyg som visar stålets klass.

Vad är duktilitet?

Duktilitet är stålets förmåga att töjas och deformeras innan det går av. Ett segt stål ger varning – sprickor och nedböjning – innan brott, och klarar att krafter omfördelas i konstruktionen. Eurokod 2 (SS-EN 1992-1-1, bilaga C) delar in armeringsstål i tre duktilitetsklasser.

Klass A, B och C – tabell

Så läser du beteckningarna

• B500B – första B = armeringsstål, 500 = karakteristisk sträckgräns i MPa, sista B = duktilitetsklass B.
• B500C – samma hållfasthet, duktilitetsklass C.
• B500A – duktilitetsklass A, vanligt i kallbearbetad tråd och svetsade nät.
• K500B-T / K500C-T – svensk beteckning enligt SS 212540: K = kamstång, 500 = sträckgräns, B/C = duktilitetsklass, T = varmvalsat och värmebehandlat.
• Ks 400, Ks 500 – äldre svenska beteckningar som du kan stöta på i gamla ritningar.

Mer om stålet, vikter och längder i armeringsstål – B500B.

Får K500C-T användas när ritningen säger B500B?

Ja. Klass C uppfyller alla krav för klass B – och mer därtill – så stål i klass C får alltid ersätta klass B med samma sträckgräns. Det omvända gäller inte: står det B500C på ritningen får du inte leverera klass B. Det är därför K500C-T är vanligt i lager i Sverige: det täcker båda behoven. SS 212540 har även klassen AB, mellan A och B.

När spelar klassen roll för konstruktören?

• Omfördelning av moment – Eurokod 2 tillåter mer omfördelning med klass B och C än med klass A.
• Plastisk analys utan kontroll av rotationskapacitet kräver klass B eller C.
• Seismisk dimensionering och konstruktioner som ska tåla stora deformationer kräver ofta klass C.
• Klass A används främst i nät och sekundär armering där kraven på seghet är lägre.

Nät, tråd och ringar – andra klasser

Alla armeringsprodukter har inte samma klass. Svetsade nät tillverkas ofta av kallbearbetad tråd i klass A eller B, och armering i ringar för bockmaskiner kan vara antingen varm- eller kallvalsad. Det betyder inte att produkten är sämre – bara att konstruktören måste ha räknat med rätt klass. Står det B500B på ritningen för huvudarmeringen ska den levereras i minst klass B.

Sträckgränsen är densamma, 500 MPa, i alla klasser som används i Sverige idag. Därför ger ett byte mellan B och C ingen skillnad i dimension eller vikt – Ø12 väger 0,888 kg/m oavsett klass. Det är bara segheten som skiljer.

Hur vet jag vilken klass jag fått?

Armeringsstål ska vara märkt med tillverkarens valsmärke – ett mönster i kammarna som identifierar verk och land – och levereras med leveransintyg (provningsintyg) som anger standard, klass och charge. Spara intygen; de behövs vid kontroll och egenkontroll. Dimensioner och vikt per meter finns i armeringsjärn – dimensioner.

Beställ rätt klass

Ange stålklassen från ritningen när du begär pris – står inget särskilt gäller normalt B500B. Vi levererar armeringsjärn och klippt och bockad armering i B500B med materialcertifikat 3.1 enligt SS-EN 10204. Skicka ritning eller lista via offert så får du pris och leveransupplägg för hela Sverige.