Fiberarmering eller armeringsnät – vad ska du välja?

Fiberarmering betyder att korta fibrer av stål eller plast blandas in i betongen. Fibrerna fördelas i hela volymen och tar upp en del av dragkrafterna när betongen spricker. Armeringsnät är svetsade järn som läggs på ett bestämt ställe i tvärsnittet. Båda används i plattor och golv – men de fungerar olika.

Behöver du konventionell armering till plattan levererar vi armeringsnät i standard- och specialformat, tillsammans med distanser och kantjärn.

Typer av fibrer

Jämförelse: fiber och nät

När passar fiberarmering?

• Stora industrigolv där snabb gjutning och inga armeringsarbeten väger tungt.
• Platta på mark med jämnt fördelad last och utan stora punktlaster.
• Sprutbetong i tunnlar och bergförstärkning.
• Som komplement till nät eller järn – till exempel mikrofiber mot plastiska krympsprickor.

När passar armeringsnät bättre?

• Bärande konstruktioner – bjälklag, balkar, väggar och kantbalkar ska ha konventionell armering.
• Plattor med punktlaster, öppningar eller hörn som behöver förstärkning.
• När sprickbredden ska begränsas med säkerhet, t.ex. i garage, pooler och golv som ska vara täta.
• Mindre jobb där fiberbetong är svår att beställa i liten volym.
• När armeringen behöver dimensioneras enligt Eurokod 2.

Hur nät fördelar sprickor – och varför tunt och tätt är bättre än grovt och glest – står i sprickarmering.

Vanliga missförstånd

• ”Fiber gör betongen sprickfri” – nej, fibrer fördelar sprickor precis som armering, men betongen krymper ändå.
• ”Mikrofiber ersätter nät” – nej, mikrofiber verkar främst de första timmarna och bär ingen last.
• ”Mer fiber är alltid bättre” – för hög dosering försämrar arbetbarheten och kan ge fiberbollar.
• ”Nät behöver inga distanser” – utan distanser hamnar nätet i botten och gör liten nytta.

Kombinationen är vanlig

I många golv används båda: konventionell armering där lasterna är stora (kanter, pelare, fogar) och fibrer i ytan för att fördela krympsprickor. Fibrerna kan också minska nätmängden men ersätter den sällan helt i en konstruktion som bär last.

Så fungerar fibrerna

Fibrerna gör ingen nytta förrän betongen spricker. När en spricka öppnar sig korsas den av tusentals fibrer som dras ut ur betongen och håller ihop sprickans kanter. Förmågan att bära last efter uppsprickning kallas residualhållfasthet och är det mått som fiberbetong dimensioneras efter. Ett armeringsnät verkar på samma sätt, men koncentrerat i ett lager – med mycket högre bärförmåga per spricka där nätet ligger.

Det är också förklaringen till varför fiber inte passar överallt: i en bärande balk eller ett bjälklag måste armeringen ligga där dragkraften är störst, och där är ett järn eller nät effektivare än fibrer spridda i hela volymen.

Kostnaden – vad ska jämföras?

Fiber flyttar kostnaden från armeringsarbete till betongpris. Jämför därför totalkostnaden: nät plus distanser plus läggning mot fibertillägg per kubikmeter plus eventuell extra ytbehandling. För en villaplatta är nät oftast enklast; för ett stort industrigolv kan fiber vinna. Mängden nät per m² räknar du i armeringsnät – storlekar och mått.

Beställ armeringsnät

Har du bestämt dig för nät – eller en kombination – levererar vi armeringsnät, kantjärn och distanser till samma leverans i hela Sverige. Skicka mått eller ritning via offert.